På försommaren avslutades det ettåriga projektet Frigga – en vän på vägen. Friggaprojektet hade sin upprinnelse i studier som visade att unga kvinnor och flickor i Hörby behövde stärkas i sin självbild. Flickor i Hörby kommun har enligt undersökningar en låg utbildningsnivå, känner sig otrygga ute i samhället och blir mödrar tidigt. Många kvinnor röker också under graviditeten och har hög alkoholkonsumtion i unga år.
Dessa fakta gav idén om ett mentorsprojekt, där flickor och unga mammor skulle få äldre, kvinnliga mentorer, vilket vi tidigare berättat om. Nu är projektet slutrapporterat av projektledaren Annette Fundberg, och TV:s Sydnytt har uppmärksammat projektet. Sydnytt gör en reportageserie om genusfrågor under vintern. Häromveckan intervjuade man Annette Fundberg, utvecklingsledare Annika Kraft på Hörby kommun, som varit involverad i projektet, och en av de deltagande flickorna. Reportaget kommer att sändas i Sydnytt, troligen under november eller december månad.
Annika Kraft påpekar att det är viktigt att ha en genusmedvetenhet i ett projekt som Frigga. Friggorna fick också två dagars utbildning, som bland annat innefattade genusfrågor. Frigga är för övrigt namnet på modergudinnan i nordisk mytologi.
Sydnytt kommer i sin reportageserie också bland annat att redovisa Malmö stads kommande genussatsning.
Annette Fundbergs slutrapport visar att det man trott skulle bli ett problem – att hitta mentorer – inte blev något problem alls. I slutänden hade man fler mentorer än flickor och unga kvinnor. Projektet blev framgångsrikt i det att merparten av deltagarna i utvärderingen är positiva till projektet. De unga mammorna och flickorna har haft god kontakt med sina Friggor, som man valde att kalla de frivilliga. Man träffades ungefär 2 gånger per vecka, och framför allt de yngre flickorna valde att ha många aktiviteter tillsammans med sina Friggor. Man simmade, bowlade, åkte till Skånes Djurpark och gick på bio. Många uppskattade också att ha någon att tala med, som inte tillhörde familjen. De unga mammorna upplevde Friggan som ett stöd som kunde ge tips och råd.
När den deltagande flickan intervjuades av Sydnytt bekräftade hon att hon trivts med sin Frigga, och att hon själv upplevde att hon utvecklats under tiden hon varit med i projektet. Hon hade blivit öppnare och säkrare på sig själv, och upplevde att hon fått en vän för livet i sin mentor.
- Jag hoppas verkligen att Frigga får en fortsättning, säger Annette Fundberg. Liknande projekt skulle kunna vända sig inte bara till flickor utan till pojkar, unga pappor, tonårsflickor, invandrare, äldre och arbetslösa, för att ta några exempel. Man skulle kunna involvera kommunens företagare, och mentorskapet skulle ses som en naturlig och permanent del av skola, socialtjänst och vårdcentral. Mentorer skulle få kontinuerlig utbildning.