Att mord och rysligheter utspelar sig i lite ovanliga miljöer är ingen nackdel. Jag har läst två deckare där miljön är ensliga öar utanför Skottlands kust. Karg natur, karga människor, vädrets mest ondskefulla makter, lika ondskefulla som några mordiska personer som bor på dessa öar finns bland ingredienserna.

Ann Cleeves heter författaren till den bok som heter Svart som natten och är den första boken i en planerad serie om fyra. Den utspelar sig på Shetlandsöarna. En kall januarimorgon hittas en ung kvinna i snön, strypt med sin egen halsduk. En ensling på ön som själv förlorat en dotter för många år sedan blir starkt misstänkt för mordet. Personskildringen är djup och som läsare kommer man nära flera av invånarna och deras problem. Man får också veta mycket om hur det är att leva på ensliga öar, och hur människorna formas av den miljö de lever i. En mycket speciell betydelse för handlingen får den årliga vikingafesten som heter något så egendomligt som Up Helly AA, i Lerwick.

Den andra boken är skriven av författaren Simon Beckett, och heter Skrivet i eld. Det är hans andra roman där rättsläkaren David Hunter har huvudrollen. Även här utspelar sig händelserna på en isolerad ö. I detta fallet heter ön Runa och ligger utanför Skottlands västkust. Ön är dock en fiktiv plats som inte existerar i verkligheten. Hunter blir kallad till platsen för att utreda ett mystiskt dödsfall, men den isolerade platsen, naturens makter och en hemlighetsfull och avogt inställd lokalbefolkning ställer till det för utredarna. Också poliserna som Hunter samarbetar med verkar att ha märkliga kopplingar i fallet. I denna boken är både miljö- och personskildringarna också mycket bra.

Mycket blod flyter över sidorna i de här böckerna men för ovanlighetens skull känns det nästan motiverat.

/ Inga