Just nu håller vi på att läsa en bok på litteraturcirkeln som heter Lite djävul, lite ängel. Den är skriven av Eivor Martinus och handlar om Strindberg och hans kvinnor. Var Strindberg en urbild för en riktigt elak och trångsynt gubbe? Eller fanns det försonande drag? Efter att ha läst i boken finner man snart att jo- han gillade faktiskt just yrkesverksamma kvinnor. Han drogs till de som var självständiga och konstnärliga. De skulle ha något av både djävul och ängel i sig sägs det. Den som bäst motsvarade beskrivningen och som var med honom allra längst tid var Siri von Essen (bilden). Läs gärna boken och fundera över Strindberg som privatperson. Kanske har han utmålats i väl svarta färger? De kvinnor som delade hans liv under olika perioder beskyllde honom aldrig för att vara kvinnohatare. Ändå är det så vi minns honom - kanske orättvist? / Måns