Animaliska biprodukter (ABP)

Animaliska biprodukter även kallat ABP är enligt definition

”hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter som fås från djur och inte är avsedda som livsmedel inbegripet ägg, embryon och sperma”. Vissa delar av djuret kan bli ABP direkt i hanteringen, eftersom det enligt lag inte är tjänligt som livsmedel, som exempel specificerat riskmaterial (SRM) som exempelvis hjärna.

Det finns tre kategorier av ABP som är fördelade enligt olika risker, där kategori 1 är den med högsta risken

  • Kategori 1: Delar av eller hela djur som innehåller specificerat riskmaterial (SRM). SRM material kan vara hjärna, benmärg, ögon etc.
  • Kategori 2: Animaliska produkter som innehåller höga halter av patogena mikroorganismer alltså livsmedel med smitta.
  • Kategori 3: Matavfall av animaliskt ursprung från butiker, avfall från livsmedelsindustrin, slakteriavfall m.m.

Livsmedelsföretagarens/butikens skyldigheter

Verksamhetsansvariga ska identifiera vilka ABP som finns i verksamheten och se till att de hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Verksamhet sansvarig ska se till att animaliska biprodukter under alla skeden av insamling, transport, han tering, lagring och bortskaffande, uppfyller de krav som är relevanta för verksamheten.

Vid transporter av ABP är det viktigt att märka upp av fallet med just ABP. Detta för att det inte ska hamna fel vid sluthanteringen. Vid transporten ska handelsdokument upprättas som visar vart ABP kommer ifrån och vart det ska skickas. Dessa ska sparas i verksamheten i minst två år. Det är även viktigt att kontrollerar att mottagaren av ABP är godkänd att ta emot detta.

Mer information

Jordbruksverkets hemsida

Blankett för handelsdokument [Läs] från Jordbruksverkets hemsida

Rapport från information och kontroll 2016 [Läs]  (pdf 593 kB)