Drottning Silvia delade ut diplom till kursdeltagare från Hörby kommun

Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv, är en utbildning som arrangeras av Silviastiftelsen och handlar om hur personal inom vård och omsorg ska arbeta med personer som har en fastställd demenssjukdom, med utgångspunkt från individen och dess närmsta krets.
Utbildningen utgår från den palliativa vårdfilosofin, som Silviastiftelsen arbetat fram.

Almira Rezniqi och Hanna Ström, socialsekreterare i Hörby kommun har gått utbildningen under våren 2019. På avslutningen deltog Drottning Silvia och delade ut brosch och diplom från Silviahemmet.

Demens kan inte botas, men lindras

Vad innebär den palliativa vårdfilosofin?
En av de viktigaste komponenterna är att en arbetar utifrån att sjukdomen inte kan botas men lindras och att individen därför ska ges så god livskvalitet som möjligt. 

För att uppnå en lindrande effekt är det väsentligt att individen står i centrum och att man arbetar i team med olika professioner såsom vårdpersonal, arbets- och fysioterapeuter samt socialsekreterare. Lika viktigt är att anhöriga finns med i teamet, eftersom de oftast har mest kunskap om den sjuka.
Förr hade man inte så mycket kunskap om demenssjukdomar och den sjukes upplevelser. Synen på den som är sjuk har förändrats väsentligt från sjukdom till helhet. En människa som drabbats av demens definieras inte av sin sjukdom.

Almira Rezniqi (t vänster) och Hanna Ström Hörby kommun

Fördjupad kunskap och insikt

 Hanna och Almira menar att utbildningen gav fördjupad kunskap om demenssjukdomar och om vårdfilosofin, men också insikt i att det är de anhöriga som besitter mest kunskap om sin närstående. Om anhöriga inte mår bra, spiller det över på den som är sjuk. Och därför är det också viktigt att finnas till stöd för de som är anhöriga, att underlätta deras vardag.

Det har också gett dem ökad förståelse för hur man bemöter den som har en demenssjukdom, som till exempel att inte prata över huvudet på personen utan istället  involvera den sjuka.

Mest av allt tycker båda att utbildningen förstärkte insikten om hur viktigt det är att jobba med inte emot teamet. Att man enas och att man involverar de anhöriga.

Det är viktigt både för den som drabbas av demenssjukdom och anhöriga att få rätt hjälp i rätt tid, så att lidandet kan lindras. Det underlättar att få insatserna att fungera livskvalitetshöjande om man gör det innan sjukdomsförloppet utvecklas.

Känner ni er stärkta av utbildningen?
Även om Hanna och Almira redan före kursen arbetat utifrån individen, var utbildningen en bekräftelse på att de tänkt och jobbat rätt.

– Vi har också fått ökad insikt om att anhöriga kan befinna sig i olika faser av förståelse för det som drabbat deras närstående och kan reagera olika på vetskapen om det. Många anhöriga känner ansvar, men också skuld för att de inte orkar ta hand om sin närstående, säger Almira och Hanna instämmer.

Förståelse skapar förutsättning för lösningar

– Om en person med demenssjukdom exempelvis inte vill duscha behöver man fråga sig varför personen vägrar, istället för se sjukdomen som orsak, säger Hanna.

Almira och Hanna menar att det är lätt att ge upp, därför att man tror att det inte går att få personen att duscha på grund av demenssjukdomen.
– Det är bättre och mer effektivt att försöka förstå den demenssjukas vägran, säger Almira.

För en person som har en demenssjukdom kan det vara svårt att uppfatta avgränsningar om allt är vitt. Att då kliva in i ett helvitt badrum kan skapa rädsla.
– En spegel i badrummet kan också vara förvirrande, eftersom den som lider av kognitiv svikt inte känner igen sig själv, lägger Almira till.

Demenssjuka människor är mer sårbara

I utbildningen poängterades att det är viktigt att vara medveten om förekomsten av våld i nära relationer där ena parten har fått demenssjukdom, antingen att den sjuke blir utsatt eller att anhörige blir utsatt av den sjuka.

Läkaren har en viktig roll i de fall när en misstänker att demenssjuk person utsätts för våld. Det är läkaren som har möjlighet att konstatera om den demenssjuka har utsatts för våld, eftersom personen kanske inte själv kan berätta.

Det finns risk för våld både i hemmet och på boende. En person med demensdiagnos är helt beroende av dem som vårdar hen. Det gör den sjuka också mer sårbar.  En person med vissa typer av demens kan också uttrycka sig aggressivt och utöva våld.

Till det finns många förklaringar. En bit in i sjukdomens progress, kan den sjuke bli mer fysisk eftersom möjligheten att uttrycka sig verbalt försämras.

Alla människor behöver en sund dygnsrytm

Det är viktigt för alla människor att upprätthålla sin dygnsrytm och förstå att det är dag såväl som kväll. Därför är utevistelse så viktigt. Mat, social samvaro, gå ut på promenad med mera är ett sätt att ge normalitet. Många har problem med sömn, därför är dagsljus mycket viktigt för att kroppen ska förstå skillnaden mellan natt och dag.
Bland det viktigaste som utbildningen gett dem är insikten om att åldrandet inte är ett problem eller en belastning.

– Vi har det bra här och blir allt äldre, vilket talar för att vi lever i ett välfärdssamhälle, avslutar Almira och Hanna enstämmigt.