Över 200 naturvärden i naturvårdsprogrammet

Strax före jul antog kommunfullmäktige Hörby kommuns naturvårdsprogram. Det pekar ut och beskriver de naturvärden som finns i kommunen.
– Förhoppningen med naturvårdsprogrammet är att fler hittar ut i naturen och stannar upp för att uppleva den fantastiska naturen vi har i Hörby kommun, säger Mikael Ulvholt.

Tjenare Mikael Ulvholt, kommunekolog och naturvårdsingenjör i Hörby kommun. Varför behövs ett naturvårdsprogram?
– Det är ett kunskaps- och planeringsunderlag. Det kan användas på flera olika sätt, till exempel som ett underlag för kommunal planering, som inspirationskälla för skolor eller andra som är intresserade och vill veta mer om naturen i Hörby.

Hur ofta uppdateras Hörbys naturvårdsprogram?
– Det har inte gjorts någon uppdatering sedan 2001 när naturvårdsplanen för kommunen antogs. Ska alla 215 objekt i det nu antagna naturvårdsprogrammet besökas och inventeras tar det sin tid, men eftersom vi nu har ett program som vi kan utgå ifrån så kan vi uppdatera objekt efter hand.

Närbild vit blomma.
Nattviol. Foto: Mikael Ulvholt

Hur hittas och bestäms nya värdefulla naturområden?
– Arbetet startar egentligen vid skrivbordet. Numera finns det en svensk standard för naturvärdesinventering. Det börjar med en sammanställning och analys av uppgifter från tidigare inventeringar. Detta görs i olika databaser, exempelvis Artportalen som är en sida där alla kan rapportera in fynd av arter. Vissa arter används som så kallade signalarter, det betyder att om en viss art förekommer kan det betyda att det finns andra arter med högt naturvärde, som i sin tur visar att området kan vara ett värdefullt naturområde. När ett intressant område identifierats återstår att åka ut i fält och göra en inventering och därefter bedömning om det kan räknas som ett värdefullt naturområde.

Kan du nämna ett nytt område i naturvårdsprogrammet och vad man hittar där?
– Objekt 123 är ett mosaiklandskap av lövskog och betesmark vid Timan. Här kan man vandra i äldre alskog och öppna, glest trädbeklädda betesmarker. Växter man kan stöta på här är bland annat slåttergubbe och grönvit nattviol.

Närbild gul blomma.
Slåttergubbe. Foto: Mikael Ulvholt

Det identifierades cirka 30 nya områden när vi tog fram naturvårdsprogrammet. Bland annat har kyrkogårdar lagts till. Genomgående kan man säga att de miljöer som har brukats på ungefär samma sätt under lång tid har utvecklat en hög biologisk mångfald och blir då oftast ett värdefullt naturområde.

Tre platser du rekommenderar folk att besöka?
– En bra början kan vara att besöka något av de tolv naturreservat som finns i kommunen. Annars blev jag imponerad av de mossar jag besökte, som till exempel objekt 95; Vrånge mosse. Det är lite märkligt att stå på en mosse i Skåne för det känns som man är på en plats betydligt längre norrut i Sverige.
– Branterna på objekt 79. Satserups hall var också imponerande, ett Söderåsen i miniatyr kan man säga.
Objekt 205, en naturbetesmark vid Farhult men många fantastiska stenmurar om man nu går igång på sånt.
– Men varje område är unikt på sitt sätt och alla väl värda ett besök. Med informationen i naturvårdsprogrammet så kan det förhoppningsvis höja upplevelsen dessutom. Viktigt när man besöker områdena är dock att visa hänsyn och, som Allemansrätten säger, inte störa eller förstöra.

En mosse, kargt landskap..
Vrånge mosse, här upplevs tystnad. Ett lite oväntat landskap mitt i Skåne. Foto: Mikael Ulvholt.

Naturvårdsprogrammet består av tre delar. Del 1 och 2 (pdf 9,01 MB) tar upp bakgrunden och strategin medan del 3 (pdf 14,87 MB) är en objektskatalog.

I den interaktiva kartan hittar du alla 215 objekt i naturvårdsprogrammet.