Isabella – Verksamhetssamordnare
Med ett starkt samhällsintresse, en förkärlek för analys och en bred roll arbetar Isabella Viktor mitt i kommunens utveckling. Som verksamhetssamordnare rör hon sig mellan utredningar, chefs- och versamhetsstöd och samhällsutveckling.
Hej där, Isabella Viktor! Vem är du?
Hej! Isabella Viktor heter jag och jag jobbar som verksamhetssamordnare. Det är en ganska bred titel, och i praktiken innebär det att jag framförallt arbetar som utredare och med kommunövergripande verksamhetsutveckling. Mitt fokus ligger främst på avdelningen för Styrning och ledning, men jag blir också ”utlånad” till andra delar av organisationen vid behov. Kort sagt hjälper jag till att samordna och genomföra olika typer av utredningar där behovet finns.
På fritiden umgås jag gärna med kompisar och min sambo. Jag är väldigt intresserad av gastronomi och älskar att gå ut och äta, men jag lagar också mycket mat själv. Kultur, film och musik ligger mig varmt om hjärtat och jag spelar en hel del TV-spel – just nu spelar jag mycketRed Dead Redemption 2. Jag läser mycket och har även ett stort intresse för inredning och second hand.
Jag började jobba i Hörby kommun i mars 2025, så snart har det gått ett år. Jag har alltid varit en kunskapstörstande person och har länge velat arbeta med utredningar och kvalitetsutveckling. Intresset växte under studietiden, jag har en kandidatexamen i både kriminologi och statsvetenskap. Man kan väl säga att jag gillar att gå till botten med saker och ting, så därför passar utredningar mig bra. Jag har ett stort samhällsintresse och fascineras av samspelet mellan människor, politik och vetenskap. Det är därför det är så kul att få arbeta i den här breda rollen, jag får ju jobba aktivt med många delar av samhällsutvecklingen.
Berätta mer, vad gör du om dagarna?
Det varierar väldigt mycket, beroende på vad som är aktuellt i organisationen. Exempelvis jobbar jag med att ta fram kommunstyrelsens verksamhetsplan. Där tar jag fram aktiviteter tillsammans med enheterna och alla medarbetare och samordnar det sen så allt blir samlat. Jag ägnar mig åt omvärldsbevakning i olika former. Jag samverkar både internt i organisationen och med andra kommuner – vad har de gjort som vi kan lära av? Vi behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, utan kan dra nytta av andras erfarenheter, både framgångar och misstag. I min roll blir det också en hel del skrivande.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Att det är så varierat. Jag tycker kommunal verksamhet är spännande, därför är det kul att få arbeta med ett så brett spann av frågor. I större kommuner är utredartjänster ofta mer nischade, men här styrs mitt arbete av vad som är aktuellt i verksamheterna just nu. Det gör att jag både får ta del av och dela kunskap med andra. Det är också roligt att få träffa så mycket människor som jag gör! Jag får ta del av väldigt mycket av den expertis som finns ute i verksamheterna, det är givande.
Vad är det svåraste med ditt jobb?
Egentligen samma sak – variationen. Jag ställer höga krav på mitt arbete och vill gärna läsa in mig ordentligt innan jag kan ge ett svar, utlåtande eller rekommendation. Det kan ibland vara en utmaning. När jag började här hade jag till exempel inte arbetat med upphandling tidigare. Nu har jag lärt mig bra mycket mer om det, men i början krävdes det mycket inläsning. Offentlig sektor är ju väldigt brett och kan innebära mycket fackspråk och kluriga begrepp, men det är väldigt belönande när polletten väl trillar ner.
Vilka egenskaper behöver man ha för att vara bra på ditt jobb?
Framför allt behöver man vara nyfiken, annars blir det svårt att arbeta som utredare. Man behöver också vara driven och lösningsorienterad. Alla svar finns inte alltid där man först tror, och ibland finns det inget självklart svar alls. Då gäller det att hitta andra vägar. Att vara organiserad är viktigt, och jag har alltid en gedigen checklista på whiteboarden på mitt kontor. Vissa delar av mitt arbete är återkommande, som till exempel intern kontroll. Man behöver också vara social och våga ta kontakt med människor, även utanför de sammanhang man först tänker sig.